Smaka på det ordet.
Den heliga graalen för idrottsskadade.
Moder Teresa för onda knän.
Hoppets svaga sken för en senior i smärtans mörker.
Plockgodis på en Onsdag.
Tre kakor till kaffet.
Ostsmörgås till frukost istället för musli.
Ja, ni förstår tyngden i ordet nu misstänker jag.
För ca ett år sedan opererades jag för andra gången i höger knä och benämningen på ingreppet var just Mikrofrakturering.
Tekniken uppfanns runt 1999 säkert i Danmark där allt verkar uppfinnas och är det enda sättet att försöka återskapa brosk vilket ju är fantastiskt vid just en broskskada som artros.
Små blödningar skapas vid broskskadan som resulterar i att stamceller rinner ut och återväxer brosket! Fantasktiskt är bara förnamnet.
Rehabtiden är väldigt lång och risken att skadan slås upp under den tiden är ochså väldigt stor vilket gör att ingreppet i sig för med sig lite tankehemläxa för att resultatet skall bli bra.
Lyckas operationen å andra sidan och rehabövningarna sitter som en smäck kan man tydligen återfå en stor del av sin "tidigare" rörelsefrihet och det utan smärtor. Hellre det än att tvingas operera in ett plastknä kan man lugnt tycka.
I mitt fall var inte broskkadan av typ 3 men väldigt nära vilket gjorde att mikrofraktureringen inte utfördes. Två år med bibehållen träningsmängd var domen innan förslitningen var total i knät och metoden förmodligen är på tapeten igen.
Det innebär att Oktober nästa är ligger jag under kniven igen för detta.
Strålande då Lidingöloppet ju går i September. Planerat och klart!
Barfotalöpningen för mig har gett två saker i första hand:
1. Jag kan springa trots knäskadan. Förvisso har jag ont och är stel dagen efter men inte alls i jämförelse med tidigare då jag var en hälspringare.
2. En grym nytändning på löpning.
Jag vet att sakta men säkert sliter jag ner det lilla brosk som finns kvar men det gör jag med lugnets vishet då jag hoppas att en mikrofrakturering kommer att lösa alla mina problem. Kankse naivt att tycka så men vad ska jag göra?
Ge upp löpningen helt? Nej - det skulle inte vara på tal.
Och om inte operationen lyckas ställer jag in knät längst in i garaget bland dom andra trasiga sportgrejjorna...
/Kör hårt!
Såg ditt inlägg! Hur har det gått.? Har du hört talas om metallimplantat? Det finns ett företag som heter Arthosurface som har produkter som skulle kunna vara något. Då tar man bort det skadade brosket och sätter in ett metalimplantat. Detta kan göra så att total knäimplantat skjuts upp på framtiden.
SvaraRaderaSåg ditt inlägg! Hur har det gått.? Har du hört talas om metallimplantat? Det finns ett företag som heter Arthosurface som har produkter som skulle kunna vara något. Då tar man bort det skadade brosket och sätter in ett metalimplantat. Detta kan göra så att total knäimplantat skjuts upp på framtiden.
SvaraRadera