Smolk i bägaren?

Jag tänkte precis leverera ett inlägg om hur min träning har klarat sig från upphåll i form av skador eller värre sjukdomar under en längre tid.

Men i samma veva man slappnar av och tror att utveklingskurvan ska skjuta genom taket knackar verkligheten på axeln.

I detta fall rör det sig om en molande smärta i hälen. En vanligt överansträngningsskada inom minimalistisk och barfotalöpning är hälsporre. Likt en skugga om natten hämtad från sagan om ringen filmerna gäckar denna åkomma sin offer under lång tid. I vissa fall kan den vara lika svår att få bukt med som löparknä. Detta vill jag ju inte ha!  Huvvaligen!

Smärt-epicentrum inringat...

Som bilden visar sitter dock smärt-epicentrum en betryggande bit ifrån just hälsporretrakten vilket efter min analys är väldigt bra.

Tror jag.

Efter en stunds akademiskt googlande samt samtal med mr "Rehab" Sandberg från Bosön, numera huserande på eminenta Artrokliniken i Stockholm troddes det att orsaken kan vara irriterade senstråk alternativt trassel med hälbensfästet.

Som bilden visar fäster den en sena vid smärtområdet.

I morgon Fredag åker jag till honom för en närmare undersökning. Jag misstänker att mitt knä även får en översyn.

Cykling bör funka tillsvidare så någon större inskränkning på träningen hoppas jag inte att detta innebär. Tråkigt är att i morgon Fredag skulle jag ha "provtrekkat" ett par mil på Roslagsleden inför ett kommande äventyr.

Återkommer med rapport!